«i)77(W

kimer/som kallas l'roxici. Ty sasom Solen iBegynnel'sen afiD intet gar der neder: sa gar hon ey heller up utiBegynnelsen af 2/ utan stryker ut med Horizonten. Meni alle andra stallen uppaSolens Wäg / gar hon bäde upoch neder; hwilket af det för jagt är/ latteligen kan för,staas.

Mtterft bör man icke heller förbijgä/att heela den Tijden^5wn woro iTorneü och derofwan före/hade wijSkug-ga pä alle Sijdor om oß. Ty när Solen war utt Mid-dags Linien och der wid/föll Skuggan Norr at; och aterigèti/ när Solen kom uti Midnats Linien/ föll Skuggantwart om uti Söder. Doch lrjkwäl kunde wij intet mär-kia den Skuggan pa nagonSolwijsare/ bade derföre/ attSoren war sa lägt neder/att hon intet kunde gifwa nägenS kugge up öfwer Timmcsteenens öfte Sida / sä!'om ochför den tiocka Lufften/som gemenlrgen föllierned wid Ho-rizonten, och hindrade Solèns steen. Elliest är till mar-kia/att en atstilnad är emellan deOd5erv3tioner,som härnppe göras pa Landet och till Siös; sa att hända kan/ attde/ som boo langer i Söder/ och sa kunna pa Hafwet feeSolen heela Natten igcnom. Delta bcrättadeoß mängenedre i Wcfterbotn/ som bodde i Pithea Luhlea/ och utiandra Orter wid Hafsftranden. Ty chrutan det/ at I^o-rironten pa Hafwet ar reen/ emedan der hwarken BergellcrSkogar are t Wagen/ font hindra ntycket pa Landetden som observerar: sa kan här Leüexionen hielpas ätmed lK.efrnÄionen, att om den/ sont seer Solen/ ey wäl ach-tarsig/sar han Solens Kropp antingen dubbel eller störreün han bör wara. Lhka sasom steêr uti en Glasspeegel/

K 3 hwa-