Buch 
Deutsche Poetik : Theoretisch-praktisches Handbuch der deutschen Dichtkunst nach den Anforderungen der Gegenwart / von Prof. Dr. C. Beyer
Entstehung
JPEG-Download
 

S61

Ost bläu siaskst, trolistsns Symbol,ökvsr Irak oosi lanä ein lerrpa8brüolesr;

OeL roänuäsn viä östsrns lorxirNot Hsllslls rnolir i vsstsr brxtsr siZ,I värsnZ iniläa Zröimka sioppsb 1ersL vünliZt.

lrällen8 lbrarrt: ooli i äsn göwäa,bLää,

8om kLras Hupt ak torssos xrubviiüar

Oen üäla inulmsn ssi^mtar kraw,

Ooli xppi» sLässsIcöräs kullwoZnuAolä

Vlä uiluüüktons srnehninZ sxiissbükva.

OranAsn Alöäsr viä ^8trsoa8 k^ss

Ooü lrolrar sinn lsukva 8ottsr 8wm-rnan,

Ltt 8öäsrii8 sleötsbarii äsn är.

Lz ininäre slrön, inen insra blzZoesi inilä,

Ln noräislc soni^vüll i sinopp stärviolsttsn.

Not lM8st vnnäsr ro8sn äaZAsbänIUIralle,

Oek Arä8st 8pirar krain i änlsns 8lröke

Viä toten ak sn lökriß üösä,

Iträn llvars topp äsn silkverülaralollolr

Not inssons svala tsmn blanätukvor8inL 8IA lriölrsr.

I'L unära strnnäen, insr i kzerrun,

8)'N8

Osn äunßla barrsßob rssu 8IA nrvLgen;

Uur dögvüxk, allvarsaln äen 8tLr

OeU slotsr tz-st sin äonüla ßiau8omlerinZ

Ost äzsrkva kssll, dvnr8 8pst8 bäairäelr^nrns törsvinner.

Die blaue Beste, das Symbol der Treu',

Dehnt über Land und Meer die kühneWölbung.

! Die Röte aus dem fernen Ost§ Leiht Schmelz dem Wolkenfelsen dortim West:

Des Lenzes mildes Grün verkündet froheHoffnung.

Aus Stromesbett, von Wassern tief ge-furcht,

Wie aus dem Felsen, der dem Zeitstromtrotzet.

Strahlt mild des Erzes goldner Blick.

Doch milder glänzt der Saat vollreifesGold:

Den Schatten drüber haucht des Morgen-windes Schmeicheln.

Asträa's Kuß macht die Orange blühn,

Sie heißt die edlen Früchte glühen, reisen.

Doch liebt sie Südens Lieblingskind

Nicht mehr, als sie des Nordens Günst-ling hegt:

Das Veilchen lauscht mit Wonnedankam Juniabend.

^ Zum Lichte tauschwer strebt der Rose Kelch,Und Gräser sprießen aus dem Schoßdes Thales.

l Vom Fuß der laubgekrönten Höh'Entsprudelt frisch ein silberklarer Bach:Durch Blumen führt sein Silberpfadzum weiten Meere.

Tiefsinnend kühn am fernen Strand er-hebt

Der dunkle Tannenwald sich aus den. Wogen;

Wie ragt er ho«h empor so ernst,Umrankt des Berges Brust mit dunklemKranz:

Das Felsenhaupt hoch oben im Gewölkverschwindet.